Nu är den här igen, den svenskaste helgen av dom alla, midsommar. Jag menar, förutom köttbullar, IKEA och smörgåsbord så är väl den svenska midsommaren något av den svenskaste som finns. Det är i alla fall så jag har fått för mej att omvärlden ser på Sverige, är jag helt ute och cyklar eller är jag inne på rätt spår?
Nog om omvärldens syn på Sverige och tillbaks till dagens huvudämne; midsommar! Jag har gjort lite snabb research på Wikipedia om varför man firar midsommar. Inte helt oväntat så upptäckte jag att midsommar är en högtid för att fira sommarsolståndet. Förr i tiden tror jag (jag vill tro i alla fall) att midsommar hade en stor betydelse för alla bönder runt  om i landet, i vissa delar av landet kunde man skörda dom första pärerna. Ja, ni förstår nog vart jag vill komma med mitt filosofiska resonemang. Nu för tiden däremot firar man inte midsommar av någon särskild anledning. Jag tycker mest att hela midsommarhelgen är en enda stor ursäkt för folk att festa och supa skallen av sej. Hur många sitter och firar sommarsolståndet egentligen? "Skål för sommarsolståndet!" Nej, jag är ganska säker på att det inte är så det låter runt om i Sverige idag. Jag tror mer på att det är "Helan går" som sjungs (läs vrålas) runt om i Sverige idag när svenska folket tar sej en nubbe.
Som ni nog har märkt så är jag inte ett särskilt stort fan av midsommar. Som jag tidigare sa tycker jag att det är ännu en ursäkt för folk att festa och supa skallen av sej. Jag är inte en midsommar-hatare, jag ser mej själv mer som en "neutral-midsommar-firare". Ibland firar jag det, men oftast gör jag inte en så stor grej av det. Det bästa med midsommar är att det är en helgdag, vilket betyder lite extra ledighet. Om man nu behöver mer ledighet när man är arbetslös.
Årets midsommar blir lugn för mej, äta grillat med mamma, Linda och Celia. Och lite kladdkaka med glass till efterrätt. Sen på kvällen vet jag inte vad som händer, den som är vaken får se. Hehe. Nej, nu ska jag sluta ordbajsa här och ta och assistera lite med matlagningen.