Halloween. En högtid tillägnad sockerhöga ungar och skräckfilmer. Jag kategoriserar Halloween i samma kategori som Alla hjärtans dag. Nämligen "otroligt-onödiga-och-påhittade-amerikanska-kommersiella-högtider-utan-verkligt-syfte". Det enda positiva med denna skräckens helg är det extremt billiga godiset (2,90:-/hg på Ica) och dom förhoppningsvis läskiga skräckfilmerna på tv. Dock har det extremt billiga godiset redan fyllt min socker kvot för i kväll. Jag råkade länsa godisskålen på kolabönor. :) Nu ska jag återgå till mitt tv-tittande i väntan på att Körslaget (jag måste ju heja på Lycksele) ska börja. Efter det ska jag försöka hitta någon vettig skräckfilm att kolla på. Eller, vettig och vettig. På Halloween brukar det mest visas massa splatter filmer. Men det kan ju vara kul att kolla på ett gäng korkade amerikanska tonåringar bli brutalt mördade.
Jag har inte riktigt bestämt om jag gillar serien än eller inte. Jag ska kolla på det igen nästa vecka och avgöra om det är värt att kolla på. Enligt min inre tv-nörd har serien tre olika vägar att välja mellan. Alternativ ett är att det blir något LOST liknade som till slut blir så skruvat att ingen fattar något. Alternativ två är att det blir en Jericho imitation, massa terrorist tjafs med andra ord. Slutligen har vi alternativ nummer tre och det är att dom har skapat något helt nytt. Jag hoppas verkligen på alternativ nummer tre. Om Flash forward faller in i alternativ nummer tre kommer jag garanterat att följa serien. Om den inte spårar ur vill säga.
Las Vegas temat i kvällens Idol är nog det tråkigaste temat dom någonsin haft. Jag gillade det verkligen inte. Dessutom tror jag att Rabih ligger risigt till, han var verkligen inte bra i kväll. Om han åker ut ikväll ska jag hädanefter heja på Erik och Mariette på "heltid". Fast en liten del av mej kommer heja på Erika och Tove eftersom dom kommer från Dorotea respektive Umeå. Det ligger ju inte så långt från Lycksele. :P
När jag ändå sitter här och skriver ska jag passa på att dela med mej av min avsky för Cirkus Möller. Jag tycker synd om Petra Mede, Johan Glans och dom andra komikerna som är med i programmet. Snacka om att dom har gjort ett nerköp. Måns Möller är så dålig att jag inte ens tycker synd om han. Cirkus Möller är utan tvekan den sämsta humorserie TV4 någonsin har visat. Så, nu har jag sagt vad jag tycker om kvällens otroligt kvalitativa(?) tv-underhållning.
Kvällens tema i Idol är Las Vegas. Vad är det för konstigt tema egentligen?
Kvällens låtar är: Tove: Mack the knife (Bobby Darin) Calle: It's not unusual (Tom Jones) Reza: New York, New York (Liza Minnelli) Eddie: Can't take my eyes of off you (Frankie Valli & The Four Seasons) Erika: Sway (Perez Prado & Rosemary Clooney) Erik: You don't have to say you love me (Dusty Springfield) Mariette: You to me are everything (The Real Thing) Rabih: That's amore (Dean Martin)
Jag känner bara igen tre av låtarna, "It's not unusual", "New York, New York" och "That's amore", resten är jag ganska säker på att jag aldrig har hört.
Idag ställde pappa frågan "Hur fungerar egentligen en sån där platt datorapparat som du har?". Jag vart tvungen att fundera några sekunder. Mest för att jag inte skulle börja skratta eftersom han använde ordet "datorapparat".
Jag: "Som en vanlig data....fast platt" Pappa: "Ja men, hur fungerar det med bredband? Måste man ha en sladd till väggen ändå?" Jag: "Det beror på om du har fast eller mobilt bredband. Om du har fast bredband måste du ha en sladd till väggen." Pappa: "Hur fungerar mobilt bredand då?" Jag: "Då kopplar man in ett litet moden i datan som tar emot signaler från mobilnätet. Jätte fräsigt. Man kan gå runt med datan och surfa."
Jag kände mej riktigt pedagogisk där jag satt och försökte förklara skillnaden mellan mobilt och fast bredband. Jag gjorde till och med ett antal målande gester med händerna. Precis som vilken pedagogisk dagisfröken som helst skulle gjort. Fast pappa är inget barn...men ni fattar vad jag menar.
I den här videon möter ett gäng otroligt talanglösa skådespelare en haj. (Hajen är ungefär lika verklighetstrogen som ett par silikonbröst på en åttioåring.) Det kan ju inte bli annat än succe. Eller inte. Kolla och döm själva.
Idag har jag inte gjort något spännande överhuvudtaget. Ovanligt? Nej, skulle inte tro det. Mötet på AF gick bra, vi satt bara och lyssnade på en gubbe som pratade om, och försökte förklara, alla regler. Jag måste säga att dom har många konstiga regler, den konstigaste av dom alla är nog 75-dagars regeln. Den fattade jag noll av och ändå förklarade gubben den flera gånger eftersom i princip ingen förstod vad den gick ut på, än mindre vad den var bra för. Men men. Den dagen jag ska börja följa den regeln får dom förklara den för mej på nytt. Helst med hjälp av pedagogiska bilder. Det roligaste på mötet var att gubben som pratade kallade PowerPoint-presentationen för "bildband" hela tiden. Han borde överväga att uppdatera sitt förråd. Till hans försvar kan jag säga att han är gammal, både mamma och pappa hade haft med han att göra när dom var inskriven på arbetsförmedlingen. På 80-talet typ. Det säger en hel del om hans ålder. :)
Nu är jag inskriven på körskolan också. Jag är så stolt över mej själv. Typ. För första gången i mitt liv ska jag, med risk för att låta som en bortskämd Stockholms-brat, säga att jag är glad att pappa betalar. Jag köpte ett teoripaket idag och det gick på 1600 spänn. Dyrt men nödvändigt. Sen kostar varje körlektion 400:-/styck, man kunde även köpa ett paket med 10 lektioner för 3800 kronor. Halkbanan kostar 1500 om jag inte minns fel. Riskettan (=utbildning om droger och sånt. ni vet en sån när man sitter och pratar, kollar på filmsnuttar med bilar som krockar, folk som dör och folk som talar ut om sin fyllekörning) kostar 750. Sen kostar ju själva skrivningen och uppkörningen några kronor också. Jag säger då det, tur att pappa betalar. Annars skulle jag inte ha råd att ta det på ett bra tag.
Ikväll är det Desperate Housewives som gäller för min del. I kvällens avsnitt kommer Katherine att bryta ihop, Susan kommer upptäcka att Julie har haft stora hemligheter för henne och Angie fixar en fest åt Danny. Det är som bäddat för dramatik.
"Kolla hur det ser ut där du har ätit, Olof. Det ser ut som att Celia har ätit där."
Mamma tycker jag sölar mycket när jag äter. Jag är nästan benägen att hålla med hon, men jag tycker inte jag sölar så mycket. Måhända att jag smular, kladdar och kastar lite mat runt omkring mej, men jag sölar inte lika mycket som ett litet barn. :)
I morgon ska jag på väckelsemöte (eller "informationsmöte" som dom kallar det) på Arbetsförmedlingen. Det låter väl spännande? Jag vet inte riktigt vad mötet går ut på. Det enda jag vet är att det kommer sitta en massa uttråkade ungdomar där och låtsas vara intresserade av vad den pratande människan framme vid whitebord-tavlan har att säga. När jag ändå är och besöker metropolen (läs mikropolen) Hammarstrand ska jag gå in på körskolan. Det är nämligen dags för mej att ta tag i det där med körkortet. Jag är så stolt över mej själv. Jag har bara skjutit upp det i över ett år. Men nu tar jag nya tag, nästan helt utan yttre påtryckningar. Genom att skriva in mej på körskolan inkasserar jag ytterligare några vuxenpoäng.
Just nu sitter jag och fascineras över Facebook fenomenet. Ska jag lägga till personerna i "förslags"-listan till mina vänner eller ska jag ignorera dom trots att vi har "x"-antal vänner gemensamt? Det är ju trots allt det Facebook är till för: hålla kontakten med folk. Jag har ju redan en hel del vänner på Facebook, både av den nära sorten och gamla klasskompisar från låg-,mellan- och högstadiet jag nästan aldrig pratar med. Den senare kategorin har jag lagt till just för att hålla kontakten, även fast vi knappt pratat med varandra sedan sjätte klass. Det är det som fascinerar mej mest med Facebook, man håller kontakten med folk trots att man nästan aldrig pratar med dom eller umgås. Hur ser eran vänlista ut på Facebook, har ni bara nära vänner eller är den som min en blandning av nära vänner, släkt och gamla klasskompisar? Nu ska jag återuppta kontakten med några gamla klasskompisar och bli vän med dom på Facebook. Är jag inte sentimental så säg.
Heja CityGross! Nu kanske ni undrar varför jag är så positiv över en mataffär? Jo, som ni nog redan har sett på deras reklam har dom infört märkningen "Äkta vara" i sina butiker. Äkta vara är en märkning över mat helt utan konstiga tillsatser(bortsett från bakpulver. Det går inte att framställa bakpulver utan tillsatser/kemikalier.). Det tycker jag är ett bra initiativ, jag hoppas att fler butikskedjor tar efter dom. Om ni som jag är lite skeptisk till alla dessa tillsatser kan ni gå in på deras hemsida och kolla upp vad tillsatserna egentligen består av, vilka produkter som är "rena" och läsa mer om märkningen och vad den innebär. Nästa gång vi är i Sundsvall ska jag försöka övertala mamma att dissa Ica Maxi och åka till CityGross och handla mat märkt med Äkta Vara. :)
Jag förstår verkligen inte tjusningen i att jaga älg. Man står, eller sitter, ute i skogen och hoppas att det ska komma en älg och gå förbi. Vad är nöjet med det egentligen? Skogen i all ära, men jag tycker det är mycket roligare att vara i skogen när man får skutta runt som man vill och väsnas, inte smyga runt och leka urtidsmänniska. Tacka vet jag en skogspromenad med hundarna. Då är det i alla fall lite fart på det hela. :)
Det blev Nicklas som åkte ur Idol i kväll. Själv blev jag varken förvånad eller ledsen över det, han har aldrig varit någon av mina favoriter. Jag måste erkänna att jag fick mej ett litet skratt när dom filmade Nicklas fans som satt längst fram vid scenen och grinade sej själva till vätskebrist. Om man grinar för att ens favorit måste duellera och sedan förlorar duellen och åker ut är man lite för besatt av det hela tycker jag. Vad tycker ni?
Låt mej börja med att säga att Rabih överraskade mej i kväll. Jag hade dömt ut han redan innan jag hade hört honom sjunga i kväll. Han var bättre än förväntat, men jag tycker fortfarande inte att han har någon "rockröst". Om han fortsätter så här blir han nog kvar några fredagar till. Go Rabih! Jag kan passa på att inflika att mamma tyckte han sjöng sin låt skit bra. Inte helt oväntat var Calle ruggigt bra ikväll, han rörde sej till och med på scen. Helt fantastiskt. Jag tycker han var bäst i kväll, tätt följd av Erik och Mariette (som vanligt) sen kommer Erika, Tove och Rabih.
Nu ska jag kolla på Cirkus Möller. Jag hoppas det är bra, annars blir jag besviken. I vanliga fall tycker jag inte om Måns Möller. Jag tycker mest att han är fjantig och irriterande. När jag ser han på tv får jag i de flesta fall lust att dra ut honom genom tv-rutan, knöla ihop han som en liten papperslapp, slänga han på golvet och hoppa på han. Det sammanfattar mina känslor för han ganska väl. Tur att det är många andra komiker med i programmet, bland annat min stora idol Petra Mede. (Hon är så himla underbar.) Om det inte hade varit andra komiker med i programmet hade jag inte orkat kolla på det.
Jag känner mej som en riktig Idol fjortis. Just nu sitter jag och väntar på att Idol ska börja, det är ju bara över 1 timme kvar. Jag är nästan besatt av Idol i år. Varför vet jag inte riktigt. Jag tror att det är för att det är många bra med i år....och för att Rabih kommer från Lycksele. :P I kväll är det rock som gäller i Idol. Äntligen. Jag har väldigt höga förväntningar på kvällens program. Jag tror många kommer göra riktigt bra ifrån sej, medans några gör riktigt dåligt ifrån sej. Som vanligt med andra ord. Det är bara att inse att vissa röster passar inte i vissa genre(stavning?). Calle kommer nog sjunga bra i kväll, hans röst är ju lite "rockig". Fast det finns en risk att han faller på sitt framträdande. Hans framträdanden hittills har inte varit dom bästa. Han har mest stått still och stirrat ner i backen. Typ. Vilket är synd för han sjunger riktigt bra annars. Bortsett från förra veckan när det var Michael Jackson tema. En som inte riktigt passar in i kvällens tema är Rabih. Hans röst är inte det minsta rockig. Om inte hans fans röstar som tokar i kväll tror jag att han ligger risigt till. Han kanske till och med åker ut. Det vore ju synd, för det är inte ofta man ser folk från Lycksele på tv. Bortsett från Körslaget då. :)
Tidigare i dag ringde pappa och frågade om jag ville följa med och jaga älg i morgon. Han har ringt och frågat det i princip varje vecka sedan älgjakten började. Hittills har jag haft ursäkter till att inte följa med, men nu var alla mina ursäkter slut. Så i morgon ska jag följa med pappa och jaga älg. Det var flera år sen sist. Jag kan inte låta bli att känna mej lite obekväm inför såna här "far och son" aktiviteter. Det är tydligen bara pappa, jaktledaren och jaktledarens överdrivet sminkade fru som ska jaga i morgon. Varför ingen annan i jaktlaget ska med har jag ingen aning om. Det positiva i det hela är att morgondagens jakt är mer träning än jakt. Jaktledaren ska ta med sej sin unghund och träna. Jag ska fylla fickan med hundgodis och muta hunden att gilla mej. Det borde hålla mej sysselsatt under fikat när alla andra dricker kaffe. Ärligt talat ser jag inte fram emot att jaga älg med pappa i morgon.
Dagens att göra: Dammsuga Skura (om jag känner mej manad) Tömma och plocka i diskmaskinen Tvätta Byta vatten och flytta fiskar från akvarium nr 2 till akvarium nr 1 Rensa kattlådan
När det är klart ska jag bara vara lat..som vanligt. Tragiskt men sant.
Det är otroligt vad man kan hitta på YouTube. Det här klippet hittade jag i "liknande videoklipp"-listan när jag återupplevde några av Shane Dawsons bästa klipp. Själv ser jag ingen likhet i "Gay men lockerroom etiquette" och Shane Dawson. Men men, huvudsaken är att det är underhållande i alla fall. Det här klippet är så sjukt att det nästan är hysteriskt roligt. :)
Mitt internet är segare än någonsin just nu. Det har varit halvsegt i några dagar, men nu är det segare än segt. Jag skulle kunna dra en paralell mellan internets seghet och knäck. Men jag skippar det eftersom jag anser att det skulle vara en förolämpning mot knäcken. (som ni nog förstår gillar jag knäck.) Så, vad gör man åt ett överdrivet segt internet?
Nu har jag precis roat mej med att läsa kommentarerna till en insändare om att vissa ungdomar har på sej kalsonger under sina badshorts. Riktigt intressant läsning måste jag säga. Jag hittade en kommentar som jag bara måste dela med mej av till er läsare.
"Att det blir kvar lite pink i kalingen efter en dag skulle ni vetat om ni hade gjort lumpen eller tvättat era kallingar själva, att det blir rester även från den andra sidan vet alla som haft vita kallingar så att just era kallingar skulle vara rena, "BS"!! Såvida inte mamma skickade med er nytvättade hemifrån? Att skit är skit, pink är pink oavsett om det sitter i en kalsong eller i en blöja är vi väl överens om? Jag har själv shorts i badet, tvättar dom efter varje gång men har aldrig behövt kalsonger under för att hålla saker och ting på plats, så varför behöver ni? Jag tror att ni rädda för att visa pillen i omklädningsrummet inför alla andra där, detta fenomen har uppstått efter en nedlagd värnplikt och en skola utan idrott på schemat. Men till kärnfrågan, varför har badhuset kalsongförbud om ingen behöver bry sig om detta förbud? Hur vet vi andra att er mamma skickade med er rena kallingar till badet och att det inte är hela dagens kalsong?" - skrivet av Baddaren
Håller ni inte med mej om att det var en intressant kommentar? Enligt "Baddaren" får man både pink i kalsongerna och visa pillen för andra i duschen när man gör lumpen. Det är nästan så att jag får lust att rycka in, mest för att få utlopp för min exhibitionistiska sida i duschen. Jag har svårt att tro att man kommer till botten med "kalsong-badar-problemet" genom att införa värnplikt. Dessutom tycker jag det är bra att han berättar att han faktiskt tvättar sina badshorts efter varje bad. Tur att någon föregår med gott exempel. Fast att han är så pass vettig och föregår med gott exempel kanske beror på att han har gjort lumpen? Eller vad tror ni? När jag ändå är inne på ämnet badhus kan jag passa på att meddela att jag inte har på mej kalsonger under badshortsen. Jag låter allt hänga fritt. Eller jag kanske ska säga flyta fritt? Plötsligt känns det som jag har delat med mej av lite för mycket information.
Jag känner mej verkligen som en dålig bloggare för tillfället. Jag har inte skrivit ett enda "matnyttigt" inägg på jätte länge känns det som. Inte för att mina inlägg brukar vara särskilt "matnyttiga", men ändå. Alltid roar jag någon med mina innehållsfattiga inlägg. Nu ska jag surfa vidare i jakt på min försvunna blogg inspiration. Önska mej lycka till. :)
Tre män var på en skogstur när de plötsligt kom till en stor, brusande älv. De måste komma över till den andra sidan men hade ingen aning om hur de skulle kunna klara av det.
Den förste mannen bad till Gud: "Käre Gud, ge mig styrka att korsa den här älven!" - Och Pang! så gav Gud honom starka armar och ben så att han kunde simma över älven på två timmar, efter att nästan ha drunknat flera gånger.
Då sa näste man: "Käre Gud, ge mig styrka och verktyg så jag kan korsa den här älven!" - Och Pang! så gav Gud honom en roddbåt och han klarade av att ro över älven på en timme, även om båten var på väg att välta flera gånger.
Den tredje mannen hade sett hur det hade gått med de två andra, så han bad också en bön: "Käre Gud, ge mig styrka, verktyg och intelligens så jag också kan komma över älven!" - Och Pang! så skapade Gud om mannen till en kvinna. Hon kollade kartan, gick några meter uppför älven och promenerade över bron.
Som ni nog har märkt lider min blogg av dåliga uppdateringar. Igen. Den gör det lite då och då. Jag återkommer med en uppdatering när jag har vaknat ur mitt bloggar-koma.
Efter att ha ätit en middag bestående av tomat och mozzarella fyllda kycklingfileer, ris, sås och en efterrätt bestående av chokladpaj med vaniljvisp till är min mage lite uppsvälld. Eller lite och lite, jag ser nästan ut att vara gravid. Jätte vackert. Det är ett släktdrag, att magen sväller upp när man har ätit mycket alltså, inte att vara gravid. Fast jag måste erkänna att min släkt är ganska produktiv av sej, det ploppar ut ungar både här och där lite då och då. Mest på mammas sida, pappas släkt är nog lite kyska av sej. Nu ska jag jäsa framför tvn och vänta på att magen återgår till normal storlek.
Bäst i kväll var Mariette och Erik, tätt följda av Eddie, Erika, Rabih och Reza. Jag vart glatt överraskad när jag hörde Rabih, jag trodde verkligen inte att hans röst skulle passa i en Michael Jackson låt. Jag är ganska säker på att min topp 6 är med i nästa fredagsfinal. Jag hoppas det i alla fall. Men man vet ju aldrig, det beror ju på hur alla tittare har röstat i kväll. Sämst i kväll var Calle och Nicklas. Resten av Idolerna var någonstans mittemellan. Inte nog bra för att sitta säkert, men inte heller så dåliga att dom förtjänar att åka ut. Nu ska jag sluta blogga och återgå till Idol. Det börjar bli dags att hålla tummarna för mina favoriter. :)
Jag är ett geni. Inte nog med att jag har skrivit dom sista raderna på det personliga brevet, jag har dessutom lyckats konvertera både det personliga brevet och mitt CV till PDF-filer. Är jag inte ett tekniskt geni så säg? Till saken hör att det tog mej cirka 45 minuter att lista ut hur man konverterar en fil till PDF. Nu är det säkert många av er som skrattar åt mej för att jag inte visste hur man konverterar en fil till PDF, men huvudsaken är att jag lyckades med det helt själv. Jag är så otroligt stolt över mej själv. Tack vare den lyckade konverteringen har jag just nu ett litet glädjerus. För att förinta alla spår av mina nyfunna vänner glädjehormonerna Endor och Fin ska jag genast gå och dammsuga.
Nu ska jag ta och steka mej ett par fattiga riddare till frunch(=min försvenskning av ordet brunch.). När jag inmundigat mina ack så fattiga riddare ska jag kladda ner dom sista raderna på mitt personlliga brev och mejla det till min jobbcoach. Bara en vecka för sent. Har man dåligt minne så har man. Tur att min jobbcoach inte har aggressionsproblem, om hon hade haft det skulle jag nog ligga illa till. :) Nu tänker jag be er läsare om hjälp; föreslå någon bra praktikplats åt mej?
Jag har fått en kommentar till ett väldigt gammalt inlägg där jag skrev lite om en student som tyckte att Michael Jackson skulle få Nobels fredspris. Läs inlägget här.
”Ja jag håller med. DITT inlägg är skrattretande och patetiskt. Antar att din hjärna eller kropp har 80 % verklighetsbortfall, Du är utomordentligt dåligt upplyst och lever nog bland dina legobitar,eller hatiska värderingar. Det är synd och sorligt att folk drar sej genom livet genom att hugga på andra, utan rätt eller infomation.” - Anita
För det första, allt jag skriver ska tas med en nypa salt. Vissa inlägg kan till och med kräva en näve salt för att inte tolkas fel. Av din kommentar att döma hade du inget salt på fingrarna när du läste inlägget, vilket är helt okej. Jag kan ju trots allt inte kräva att alla läsare ska ha samma konstiga humor och syn på saker och ting som jag har. Alternativt sitta med fingrarna i saltkaret.
Jag hoppas du förstår att inlägget inte är illa menat mot Michael Jackson. Inlägget reflekterar bara min reaktion angående Michael Jackson som kandidat för Nobels fredspris. Texten i inlägget är menat att vara lätt humoristisk, vilket jag nu blivit upplyst om att den inte är. Men jag står fortfarande kvar vid mina åsikter och tycker inte att han är en värdig kandidat för Nobels fredspris. Om det räcker med att donera pengar för att vinna priset borde det lika gärna delas ut till en privatperson.
För att göra det hela mer skrattretande, och patetiskt för den delen, ska jag nu presentera ett ”välgenomtänkt” argument till mitt försvar. (Jag rekommenderar att ni laddar upp med salt.)
Du skrev att jag lider av 80 % verklighetsbortfall och jag är benägen att hålla med dej på den punkten. Jag är trots allt bara en simpel lantis som inte har någon som helst koll på omvärlden. Till råga på allt bor jag dessutom i Norrland, och vi norrlänningar är ju kända för att vara allmänt tröga och obildade. För det är väl så stereotypen för norrlänningar ser ut? Vi är långsamma, ointelligenta, lever enbart för våra renar, klappar isbjörnar och dricker hembränt?
Nu ska jag minsann gå och leka med mitt Lego. Jag tycker det är stimulerande att bygga Lego när jag bygger upp nya hatiska värderingar. Har ni några förslag på vad/vem jag ska hacka ner på nästa gång? Lämna gärna en kommentar i så fall.
Jag hoppas ingen tog illa upp av mina "väl valda ord" i ovanstående text. Om ni gjorde det tycker jag att ni ska läsa texten en gång till och ta det hela med en nypa salt.
Idag har jag fått ett mejl från min jobbcoach. Hon eftelyste mitt presonliga brev, jag skulle göra några ändringar i det och sen mejla det till hon igen. Som ni nog förstår har jag inte gjort det än. Jag hade totalt glömt bort det. Fy på mej! I morgon är det jag som sätter mej och fixar till det och mejlar till hon.
Nu bjuder jag på en riktig parodi klassiker. Ni som följt min blogg har redan sett en del av det här klippet, jag la in parodin på Anna Anka för några dagar sen. Men i det här klippet är alla våra Hollywoodfruar med. Enjoy!
Ni vet väl att TV3 håller på att diskutera att göra en andra säsong av Svenska Hollywoodfruar? Jag läste även att dom eventuellt skulle ta in en till fru, men först och främst ska dom prata med Anna, Maria och Agnes-Nicole.
I brist på annan vettig sysselsättning surfade jag in på Kanal5:s hemsida och gjorde testet "Vem är du i Desperate Housewives?". Och gissa vad? Jag blev Bree, som vanligt. Varje gång jag gör ett sådant quiz blir jag Bree. Nu gjorde jag om testet fem gånger och blev Bree alla gånger utom en, då blev jag Lynette. Varför blir jag jämt Bree? Jag är långt ifrån perfektionist, mitt rum är hur stökigt som helst och kläderna ligger totalt oorganiserat i byrån. Det är bara att inse att jag har en inre Bree. Det är i och för sej väldigt positivt, hon är onekligen en väldigt frän hemmafru. Jag måste acceptera mitt öde och släppa fram min inre Bree på riktigt. Shit, jag tror precis jag kom ut ur garderoben som Bree-sexuell.
Ni får ha lite överseende med den extremt tråkiga videon, dom flesta videorna med Matt Nathanson var liveinspelningar med halvtaskig kvalitet. Jag orkade inte leta längre helt enkelt, lat som jag är. Men det är ju trots allt låten som räknas. Enjoy and feel free to sing along. Eller nåt.
Idag är det en stor dag...för Anna-Karin i alla fall. Hon har nämligen klarat uppkörningen idag. Stort grattis till Anna-Karin. Bara så du vet AK, nästa gång jag är i Lycksele förväntar jag mej snålskjuts av dej. :) Om ni har en minut över föreslår jag att ni klickar er in på hennes blogg och lämna ett grattis bland hennes kommentarer. Tillsammans kan vi bomba hennes blogg med grattis. :)
Om du är sugen på svamp tycker jag du ska testa dessa tratt kantereller...
..dom här tratt kanterellerna är nämligen extra goda eftersom dom innehåller Karl-Johan svamp. :) Eller som det står på förpackningen: karljohanssvamp. Jag vill då verkligen inte äta Karl-Johans svamp. Om han har problem med svamp borde han köpa lite Pevaryl istället för att skörda sina svampar och sälja dom för mänsklig konsumtion. Jag hoppas verkligen att s:et i "karljohanssvamp" är ett simpelt stavfel från företagets sida, annars är det bara rent ut sagt äckligt. Vem vill äta Karl-Johans svamp liksom? Usch, vad äckligt det där blev. Jag ber om ursäkt till alla er kräsmagade svampälskare där ute. :)
Nu har jag precis kommit hem från pappa. Han ville ha hjälp med att lägga upp en stege på taket och snäll som jag är hjälpte jag han. Det gick ganska bra, vi fick upp stegen efter lite om och men. Det hade varit mycket lättare om han hade gjort det lite tidigare i höst när det inte är snö på taket. Men det gick i alla fall. Wilma och Jack sprang runt på gården och töntade, medans stackars Assar fick sitta i bagaget. Han lyder i princip aldrig mej, så det kändes säkrare att han var fången där. Fast han var ut en sväng och luftade sej han också, men det var inte planerat. Han tog ett svanhopp ut ur bagaget när jag släppte in Wilma där. Då blev jag lite smått förbannad, det första han gjorde var nämligen att springa upp på vägen. Dumma hund. Efter att jag hade vräkt ur mej några ramsor innehållande största delen svordomar kom han ner på gården igen. (Jag måste lära mej att kontrollera mitt humör, man kan nästan tro att jag är gravid när jag sätter igång och gormar. Sådana humörsvängningar får jag med lite jämna mellanrum. Jätte trevligt.) Väl nere på gården hittade han igen Jack och började busa. Jag kände mej otroligt snäll och lät han busa någon minut med Jack medans jag och pappa pillade lite på stegen. När jag skulle bära bort en del av stegen (vi kortade av den för att den var för lång.) fick jag svaret på varför hundarna hade varit mestadels på baksidan. Det låg diverse älgrester där, vilket hundarna tyckte var jättemumsigt att tugga på. Finns det något bättre än att tugga på älgrester? Jag tror inte det, dessutom är det ju bra för tänderna. Jag kanske ska börja tugga på det jag med, så jag får rena och starka tänder menar jag.
Nu är det hela en centimeter snö på backen. Jag hade varit glad åt det om jag inte varit medveten om att det kommer smälta bort i morgon. Jag ser inte fram emot slasket som kommer bildas när snön smälter. Slask är alldeles för blött för min smak. Usch, vad jag sitter här och gnäller. Jag måste framstå som värsta Anna Anka när jag sitter här och gnäller på vädrets makter. Det är bara den skånska dialekten blandat med ett och annat amerikanskt uttryck som saknas. Herregud, nu måste jag sluta skriva här innan jag börjar bryta på skånska.
I natt har det kommit en liten patetisk mängd snö, som det brukar göra den här tiden på året. Det kommer lite snö, den smälter bort på några timmar, maximalt ligger den kvar i två dagar. Jag gillar inte det, ska det snöa ska det komma ordentligt med snö på en gång. Inte hålla på och småsnöa flera veckor innan den riktigt snön kommer. Men men, det är ganska lönlöst att sitta här och klaga på moder natur. Wilma och Jack vart i alla fall glada när dom upptäckte att det fanns lite snö ute. Jack rullade runt i snön och Wilma körde nosen i backen och tog ett smakprov. Sen skuttade hon av lycka. Själv blev jag påmind om att det är hål i en av sulorna på mina skor när jag klev i den halvsmälta snön. Det är bara att inse att dom här skorna har gjort sitt, dom har trots allt tjänat mej i drygt ett år. Det är ändå ganska lång livstid för ett par skor. Men dom får allt hänga med ett tag till, jag är inte redo att säga farväl till mina gamla trotjänare riktigt än. Varför är det jämt så att skorna är som skönast när det är dags att slänga dom?
Just nu kollar jag på Wallander - Sidetracked, det är den första filmen i den brittiska Wallander serien. (Om jag inte minns helt fel finns det tre stycken brittiska Wallander.) Jag tycker det känns lite fel att en massa britter springer runt i Ystad och löser mord. Det är ju det vi har Krister Henriksson till liksom. Dessutom tycker jag det känns lite knasigt att hela Ystads befolkning är så duktig på engelska, ingen av dom bryter det minsta lilla på skånska. Vad kan det bero på? Hehe. :P Britterna till trots, filmen verkar helt okej faktiskt. I och för sig slänger jag bara ett getöga mot tvn med jämna mellanrum. Just nu känns datorn mer intressant än mordlösande britter. Nästa söndag ska jag försöka hänge mej fullt till brittiska Wallander nummer två. Kanske. Om det inte kommer upp något annat spännande.
Ikväll har det kollats på film här hemma. Vi kollade på River Queen, mamma och Linda tyckte att den var skitdålig. I vanlig ordning måste jag vara lite tvärtemot och säga att den faktiskt inte var så jättedålig. Men jag kan inte säga att den var jättebra heller. Det var en "lagom-film" helt enkelt, inte för bra och inte skitdålig. Om dom hade lagt ner lite mer jobb på den hade den förmodligen blivit bättre. Själva handlingen var det inget större fel på, den skulle nästan passa i en storfilm från Hollywood. Men bara nästan, vissa filmer gör det trots allt ändå bäst i att hålla sej borta från alla Hollywood producenter. River Queen är en sådan film, men det hade ändå varit önskvärt med bättre producenter/regissör. Om ni vill läsa en recension av filmen, tryck här.
I ett försök att locka unga läsare har Playboy tagit hjälp av Marge Simpson. I deras november nummer viker allas våran tecknade hemmafru ut sej. Vad tror ni om det? Kommer Playboy få mer unga läsare genom att vika ut en tecknad figur? Själv tycker jag det känns lite desperat.
Nu är det klart, jag har stora problem att kliva upp i tid när jag absolut inte måste. Idag hade jag planerat att kliva upp "tidigt", det vill säga före klockan 11. Jag hade ställt väckare och allt, men i vanlig ordning snoozade jag 1-2 gånger och sen kommer jag åt fel knapp i mitt sömndruckna tillstånd och stänger av väckaren. Vilket kan ses som ett litet steg i rätt riktning, eftersom jag brukar stänga av väckaren i sömnen annars. Jag masade mej upp vid 11:15 idag. Herregud vilken slacker jag håller på att bli. Jag måste eliminera min inre sömnzombie som övertalar mitt undermedvetna att stänga av väckaren varje morgon. Hmm, jag måste nog ta hjälp av filmen "Hur man blir av med en sömnzombie på tio dagar" eller hette den "Hur man blir av med en kille på tio dagar"?.
Det konstiga är att jag bara försov mej ordentligt två gånger under gymnasiet. (Med ordentligt menar jag att man missar den första lektionen på morgonen.) Däremellan hann jag med ett antal "små" försovningar som bara resulterade i en missad frukost.
Ni får ha överseende med att det inte är världens bästa kvalitet. Jag orkade helt enkelt inte skumma igenom YouTube i jakt på bättre kvalitet. :P
Med det här klippet säger jag god natt och preparerar mej för att gå i säng. Jag förbereder mej även mentalt på att kliva upp "tidigt" i morgon. Jag ska kliva upp före klockan 10 i morgon. Okej, kanske inte så tidigt. Före 11 i alla fall.
Jag har precis snubblat över en väldigt, om än inte extremt, konstig utmaning på en blogg. Utmaningen lyder:
"Det manliga könsorganet kallas mycket, men det kliniska namnet är penis. Utmaningen till er är att skriva så många namn som möjligt som kan tolkas till just det. Tex "banan"."
Ska man anta utmaningen eller inte? För min del lutar det åt en bojkott, men jag kommer hålla koll på utmaningen för att gotta mej i alla synonymer för ordet penis. Gotta mej i? Det där var ännu en fras som lät mycket bättre i mitt huvud. Jag hoppas ni förstod vad jag menade och inte tolkade det som något vulgärt. Om ni känner er manade att dela med er av era smeknam på den manliga könsorganet, klicka här så kommer ni till utmaningen.
Om några minuter ska jag ta en liten kvällspromenad med Jack. Han börjar bli riktigt duktig på att gå lös på promenaderna. I kväll kommer det bli en helkväll framför tvn för min del, inte så himla ovanligt med tanke på att jag är en liten tv-nörd. Först ska jag kolla på säsongspremiären Scrubs, när det är slut ska jag kolla lite på premiären av Bonde söker fru. Klockan 21 är det Grey's Anatomy, det får man ju inte bara missa! Och sist men inte minst är det True Blood klockan 22. Herregud vilken trevlig tv-kväll det är i kväll. Det är det som är fördelen med hösten, alla bra tv-serier börjar igen. :)
En av mina hobbys är att sitta i olika forum på nätet och läsa folks åsikter om kamphundar. Det är riktigt roligt, jag rekommenderar att ni gör det när ni har en stund över. I alla fall, nu kom jag över en väldigt intressant rapport. "Inför strängt licenskrav för farliga hundraser" heter den rapporten, om ni klickar på namnet kommer ni till rapporten. Den är lång, 20 sidor plus några bilagor, men det var värt att läsa den. I den rapporten disskuterar dom vilka hundar dom anser farliga. Inte helt överraskande tycker dom att pitbull, amstaff och liknande raser är livsfarliga för alla i sin omgivning. Vidare disskuterar dom att vi borde förbjuda vissa hundraser i Sverige och/eller införa licens på det som dom anser vara farliga raser. För att kunna välja ut vilka raser som är farliga har dom grupperat upp alla Sveriges hundraser i fyra grupper, grupp A-D. I kategori A är dom farligaste raserna, där har vi inte helt oväntat pitbull. Dom har även placerat en mängd olika herdehundar i den kategorin. Kategori B innnehåller hundar som med fel träning/fel behandling kan bli aggresiva/farliga. I den gruppen hittar vi många vakthundar men även bruks och vallhundar. I kategori C hittar vi det dom kallar "hundraser som inte nödvändigtvis vaktar, eller är lätta att träna för angrepp. Däremot är deras kroppsstorlek sådan att om de angriper så riskerar de att åsamka betydande skada eller t o m dödsfall." Här har vi diverse vakthundar, jakthundar, vallhundar, sällskapshundar, kamphundar, slädhundar och vinthundar. Sist har vi kategori D, där har vi alla hundraser som inte tas upp i dom föregående kategorierna. Så här beskriver dom kategori D "Övriga hundraser. Bland dessa finns bland annat taxar, terriers, dvärgschnauzers och dvärgpinschers som ofta har ett hett temperament och låg bithämning. Resultaten av dessa hundars bett kan dock svårligen bli livshotande för en frisk vuxen människa. Däremot är de liksom alla hundar i behov av aktivering, sällskap, sovplats och viss vardagslydnad." Vad tycker ni om deras indelning? (För att få en bättre bild av indelningen och för att bilda en egen uppfattning, rekommenderar jag att ni läser rapporten och bilagan med vilka raser som tillhör vilken kategori.)
"I Nederländerna har man haft förbud mot pitbull fram till och med år 2008 och i Italien likaså. I Italien fanns ett förbud mot ytterligare 16 hundraser. I dessa båda länder har man emellertid frångått förbuden då man i efterhand inte ansett att de fyllt sitt syfte. En av anledningarna i Nederländerna var att antalet hundbett inte minskat sedan lagens införande 1993. Istället har man satsat på certifiering av ägaren och lagstiftning som tydliggör ägarens ansvar och hundhållning."
Om man kollar på Nederländerna ser man att deras förbud mot Pittbull inte minskade antalet hundbett. Istället har dom satsat på en slags certifiering av ägaren, samt skärpt lagarna kring hundhållning. Innan vi börjar förbjuda vissa raser tycker jag att vi ska följa Nerdeländernas exempel. Genom att peka ut vissa raser som livsfarliga och förbjuda dom kommer vi ingenstans. Det skulle förmodligen leda till smuggling och olaglig handel med dom raserna. Dessutom tycker jag det är fel att döma ut en hel ras på grund av några individers beteende, tänk på alla underbart snälla hundar av olika kamphundsraser. Ska vi bara skrota dom? Jag säger bara en sak: "Heja Nederländerna". Man kan ju alltid hoppas att Sverige tar efter dom i den här frågan.
Vi kan inte bara skylla kamphundarnas beteende på dom själva. Det är trots allt vi människor som har avlat fram dessa hundar. För att få bukt med problemet måste folk förstå att en pittbull kräver mycket av sin ägare för att inte visa upp oönskade beteenden. Dom flesta tänker inte på att dom är avlade för kamp och har väldigt mycket energi. Tänkt efter två gånger innan ni skaffar en pittbull eller någon liknande ras.
När Jack var liten och jag var ute med han stannade många för att prata och hälsa på han. När dom frågade vad han var för ras svarade jag blandras, inte helt oväntat frågade dom mellan vilka raser. Jag berättade vilka raser det var i han och när jag kom till Pittbull började vissa skruva på sej och andra fick väldigt bråttom hem. Vad tycker ni att vi ska göra för att på bukt med kamphundsproblemet? Ska vi införa ett "körkort" för att få äga hund? Ska vi förbjuda vissa raser? Lämna gärna en kommentar med era åsikter.
Här har ni han som fick folk att skruva på sig i "vuxet format".
Min syster påstår i ett blogginlägg att jag kryddar maten för mycket när jag lagar mat. Jag förstår verkligen inte vad hon talar om. Själv tycker jag att kycklingwoken hon pratar om, som jag kryddade i förra veckan, var ganska lagomt stark. Medans mamma och Linda satt och flämtade och påpekade att jag hade kryddat för mycket satt jag och åt i lungnan ro. Jag hällde även på lite extra sweet-chili på min portion. Vad är det för mening att krydda om man snålar på kryddorna? :) Hehe.
Mötena på AF gick mycket snabbare än väntat, förra veckan sa hon att jag kunde förvänta mej att det skulle ta mellan 1,5-2 timmar. Allt som allt var båda mötena över på cirka 50 minuter. Jag blev glatt överraskad eftersom jag slapp sitta och ha möte i flera timmar också hann jag med 14:10 bussen hem. Med andra ord slapp jag åka hem med en skolbuss full med hormonsmurfar. I stället fick jag nöjet att kolla på när ett gäng stog och hade spottävling på bussterminalen i stället. Det var inte så roligt som det låter, det var en riktigt slemmig upplevelse. Snorlobbor överallt.. Usch. På det första mötet vart jag inskriven i Ungdomsgarantin, så nu väntar jag bara på att det ska komma några papper på posten som ska fyllas i och skickas in. Sen är jag inskriven i den också. Möte nummer två var med min jobbcoach. Jobbcoachen var ganska nöjd med mitt personliga brev. Jag skulle göra lite ändringar och lyfta fram det positiva med min utbildning, sen var hon nöjd med det.
Nu ska jag sluta skriva här och ta en svängom med dammsugaren.
Nu är det personliga brevet klart. Jag får se vad min jobbcoach säger om brevet. Själv tycker jag inte att det blev särskilt bra, vilket inte är så konstigt eftersom jag sköt upp att skriva det till sista minuten. Jag hoppas att hon säger vad jag ska ändra och skriva om för att göra det bättre. Sen när det brevet är fixat och klart är det bara för mej att börja söka praktik. Några förslag på praktikplatser?
Om ett tag ska jag bege mej mot Arbetsförmedlingen för att ha lite möte. Först kl. 13 har jag möte med en handläggare om "Jobbgaranti för ungdomar" och kl. 14 har jag möte med min jobbcoach. Jag känner mej inte särskilt taggad över att ha två möten på en dag, som båda förmodligen kommer ta cirka en timme var. Men det är bara att bita ihop och vara trevlig. När mötena är slut ska jag skutta iväg till bussterminalen och åka buss hem, förmodligen kommer jag att åka med en skolbuss. Jippie! Det känns väldigt uppfriskande att åka buss med en massa hormonstinna högstadie ungar. Hoppas dom inte är lika påfrestande som när jag åkte skolbuss. Då var det så att alla "coola" fjortisar satt längst bak och utstötte diverse läten som kunde tolkas som parningsrop. I mitten satt dom "neutrala" som var duktiga i skolan utan att vara pluggisar. Dom var så där lagomt coola, inte fjortis och inte nörd. Dom kunde umgås med alla skolans grupperingar utan att få konstiga blickar på sej. Dom "neutrala" var en väldigt fascinerande grupp. Längst fram satt alla nördar och alla som var less på att se fjortisarnas parningsritualer längst bak i bussen. Ungefär så såg det ut på skolbussen jag åkte. Det skulle vara kul att fylla en buss med massa skolungdomar och sedan sitta och studera deras beteende. Det är vad jag kallar banbrytande forskning värt ett nobelpris.
Nu är det dags för mej att panik skriva ett personligt brev, så jag har något att visa upp på mötet med min jobbcoach senare idag. Jag började skriva på ett i går kväll/natt, men jag vart inte riktigt nöjd med det så jag raderade det helt och hållet. Inte mitt smartaste drag precis, om jag hade räknat till tio innan jag vart less och raderade det hade jag åtminstone haft en början att fortsätta skriva på nu. Men men, är huvudet dumt får kroppen lida. Jag tror jag ska be min kära syster om hjälp, hon är duktigare än mej på att skriva sånt.
Det är minusgrader och frost ute. Om det hade varit en meter snö på backen hade man kunnat kalla det vinter. Nu ska jag fly från kylan och frosten och ta min älskade data och gå och lägga mej. (Fyra "och" i en mening är inte illa, klå det om ni kan!) Jag känner att det är dags att somna in till ett avsnitt True Blood. Somna in, det låter inte riktigt bra. Att somna in är väl synonymt med att dö? I och för sig har jag en tendens att sova ganska hårt, men jag är ju inte död på riktigt. Bara lite okontaktbar. Det går faktiskt att väcka mej, fråga Emma. Hon kastade nämligen en kudde över mitt ansikte en gång, vilket resulterade i en lätt syrebrist för min del. Då vaknade jag. Btw, jag har inte riktigt förlåtit dej för det än Emma. Jag tycker det var väldigt fult gjort att väcka mej på det sättet så tidigt på morgonen.
Min jobbcoach har gett mej order om att beskriva vad jag gjorde på gymnasiet i mitt CV. Det tycker jag är väldigt onödigt, det är väl ändå ganska logiskt vad man gör på gymnasiet? Om folk inte förstår vad man gör på gymnasiet borde dom fettsuga sina hjärnor och injicera(stavning?) ett gäng hjärnceller. Gaah! Jag kan ärligt säga att jag inte gillar att skriva CV och sånt skit. Nej, nu är det bäst att jag hittar på en käck och säljande beskrivning av vad jag gjorde på gymnasiet. Jippie. Not.
Idag är det rena rama sommarvädret ute, 5 plusgrader och solsken. Ganska lagomt promenadväder om jag får säga det själv. Om några minuter ska jag koppla byrackorna och bege mej ner till Stadsforsen för att bränna några kalorier. Jag måste bränna några kalorirer så jag kan äta överdrivna mängder bullar resten av dagen. Visst låter det som en bra ide?
Det här mina vänner är film i min smak. Om ni inte har sett Instängd (The Descent på engelska.) måste ni se den. Jag kan nästan garantera att ni kommer klämmer en liten klick i byxorna av skräck. :) Här får ni i alla fall en triler för Instängd 2. Är det bara jag som längtar till premiären?
Jag känner mej totalt oinspirerad att göra något överhuvudtaget i dag. Ute är det snöblandat regn, så det lär knappast bli någon långpromenad med hundarna idag. Jag som satt och sa igår att jag skulle skärpa mej med promenaderna. Aja, shit happens. Vad ska jag sysselsätta mej med en oinspirerande dag som denna? Jag har redan dammsugit, tvättat, spelat sims, läst bloggar och klappat hundarna överdrivet mycket. Vad återstår då att göra? Egentligen borde jag vara en duktig arbetlös slacker och pilla på mitt CV och skriva ett personligt brev. Men eftersom jag känner mej väldigt oinspirerad, och lat för den delen, skjuter jag upp det tills i kväll..eller i morgon. Nu har jag kommit på vad jag ska göra. Jag ska ta upp kampen mot ett akvarium som är överbevuxet med alger och ge det en nystart. Då får mina "Ojar" (Oj är ett annat namn för Elritsa.) flytta från sitt lilla akvarium till ett annat aningen större som är bättre om några dagar. Då borde dom bli glada. Nu ska jag hoppa in i Bispgårdens icke existerande telefonkiosk och byta om till mina superhjältekläder. Det kan nämligen behövas lite superkrafter för att övervinna dom ondskefulla algerna. Jag har hört dom tissla och tassla om världsherravälde på nätterna. Stygga alger det där. Men nu är det snart slut med deras ondskefulla plan, cause they never saw me coming!
Jag har insett att mitt minne är bra men väldigt kort. För en liten stund sen hämtade jag nämligen in lite tvätt som har hängt ute i flera veckor. Hur kan man hänga ut tvätt och sedan glömma bort den i flera veckor? Det vet jag inte ens själv, även fast jag bevisligen har lyckats med det. Nu ligger den tvätten i alla fall i tvättmaskinen och blir ren på nytt.
Nu ska jag ta och ändra lite i mitt CV och skicka in det till min jobbcoach. Hon sa att jag skulle beskriva vad jag hade gjort under gymnasiet i mitt CV. Hur ska man beskriva vad man gjorde på gymnasiet? "Vi hade en och annan lektion, däremellan flummade vi runt. Just ja! Våran biologilärare kallade det manliga fortplantningsorganet för apparaten på en sex och samlevnadslektion." Tror ni hon blir nöjd om jag beskrivet gymnasiet så? Jag måste börja skriva på det personliga brevet också. Usch, det är verkligen skit tråkigt att skriva sånt.
Först av allt måste jag säga att Caroline af Ugglas är en mycket säregen person. Dock måste jag ge henne och hennes kör lite pluspoäng för att dom lyckades göra en svensk text till den gamla Las Ketchup dängan. Riktigt kreativt om jag får säga det själv. Självklart är jag riktigt stolt över att Team Pontare kom på tredje plats i kväll, är man Lycksele patriot så är man. Innan jag avslutar det här inlägget måste jag tycka till om röstningssystemet. Som bekant åkte ingen ut i dagens avsnitt, det första avsnittet är typ bara till för att körerna ska få visa upp sej. Även fast ingen kör skulle åka ut i kväll propsade dom på att man skulle rösta. Vad är det för mening att rösta när alla ändå är säkrade till nästa vecka? Jo, det är upplagt så att alla röster från i kväll sparas till nästa vecka och plussas på resultatet då. Väldigt muppigt tycker jag. Min teori är att TV4 vill tjäna så mycket pengar som möjligt på röstningen. Av någon anledning tycker jag att min teori känns väldigt sanningsenlig.
När jag åt middag för en stund sen hade jag en för mej helt ny smakupplevelse. Maten smakade plast! Jätte mysko. I och för sej åt jag rester, men bara för att maten har varit i plastburk måste det väl inte smaka plast? Det brukar det inte göra. Plastsmaken var inte särskilt smaklig ska jag säga er. Jag slängde den maten och åt lite pannkaka i ställlet, som för övrigt inte smakade plast. Pannkakor med sirap (eller ska jag säga sirap med lite pannkaka under?) är riktigt mumsigt.
När jag var ute och gick med Wilma och Jack tidigare upptäckte jag att det straffar sej att slarva med promenaderna, om än bara för någon dag. På vägen hem från Stadsforsen är det en uppförsbacke som är ganska lång. Jag brukar inte tycka att den är särskilt jobbig. Men idag flåsade jag som Göran Persson i en ångbastu när jag gick upp för den. Det går verkligen inte för sej, nu är det jag som skärper till mej med promenaderna.
I kväll ska jag kolla på Körslaget och äta bullar. Jag hoppas verkligen att alla som läser det här gör som jag och röstar på Team Pontare och hans kör från Lycksele. Det ska i alla fall jag göra. Jag måste ju vara lite patriotisk mot Lycksele, jag har ju trots allt bott där i tre år. Heja Team Pontare!
Efter en överdrivet lång sovmorgon, jag vaknade 12:15, och en lagomt onyttig frukost bestående av rostade mackor, bullar och O'boy (Usch, vad jag är onyttig.) är jag redo att möta dagen, eller det som är kvar av dagen vill säga. Redo att möta dagen, det låter som jag är en riktig toalettfilosof. Om en liten stund ska jag göra en djupdykning i en hundbok och börja lägga upp Wilmas "träningsschema". Jag hade tänkt skriva upp vilka övningar som ska göras på schemat, förhoppningsvis låter jag inte allt falla i glömska den här gången. Jag får skriva många lappar och sätta upp överallt i huset, då kan jag inte glömma bort vilka övningar som ska göras. När jag har skrivit lite på "schemat" ska jag ta byrackorna och gå ner till Stadsforsen. Men innan jag sätter igång med något av ovanstående är det dags att släppa lös min inre hemmafru. Diskmaskinen ska tömmas och plockas i och jag ska även ta en svängom med dammsugaren. Önska mej lycka till med min ovanligt uppstrukturerade dag. :)
Just ja, jag måste berätta en sak till. Doris är en sadistisk liten kattunge, hon kurrar som en tok när hon tuggar på mina fingrar. Jätte gulligt!
Tidigare i kväll var jag ute och gick en liten sväng med hundarna och när vi gick så mötte vi en hund. Wilma valde att visa sej från sin värsta sida och studsade upp och ner och skällde. Det resulterade i att jag fick ett psykbryt, vände på klacken och gick hemåt med raska steg utan att ens kolla på någon av hundarna på hela vägen. När jag kom in kopplade jag lös hundarna och började gorma om att jag skulle omplacera Wilma. Jag gormade om det ett bra tag innan jag började att lugna ner mej och insåg att jag aldrig skulle kunna omplacera Wilma. Hon är ju världens bästa Wilma trots allt. Jag visste inte att jag var så temperamentsfull att jag kunde balla ur för en sån sak, det är ju faktiskt inte Wilmas fel att hon hade en taskig uppväxt. Mamma och Linda såg lite chockade ut när jag stog och tog ut alla mina aggresioner. Linda satte sej till och med framför datan och började kolla upp hundtränare och hundpsykologer med erfarenhet av hundar som Wilma. Jag har mer eller mindre bestämt mej för att kontakta en hundtränare/psykolog någon gång i framtiden, när jag har råd vill säga. Dom gör det ju inte precis gratis. Men det hade varit intressant att träffa någon som verkligen kan tolka Wilma och hennes problem. I morgon ska jag ta och läsa några kapitel i en bok om hur man tränar hundar med liknande problem som Wilma. Jag hade nästan glömt bort att jag har den. Så det ska jag sysselsätta mej med i morgon. Jag ska även börja att skriva en "träningsplan" för Wilma. Om jag har det nerskrivet på papper kanske jag blir mer motiverad till att träna hon.
Nej, nu ska jag ta och slänga mej i duschen. Sen blir det en mugg O'boy, lite bullar och slutet på Idol.
Som "gadgets" på skrivbordet har jag bland annat en vädergrej, en för Ragunda och en för Lycksele. Nu är det så att vädergrejen för Lycksele visar på 37 plusgrader och strålande sol. Det låter väldigt missvisande tycker jag, om inte växthuseffekten har etabliserat sej extremt i Lycksele den senaste tiden. Här i Bispgården visar termometern 0 grader och det är fortfarande frost på gräset. Herregud, jag önskar att jag var i Playa del Lycksele och svettades i deras 37 grader.
Nu ska jag göra en favorit i repris och kolla på lite True Blood innan det är dags att sova. Sist jag gjorde det somnade jag efter 20 minuter. Nu ska jag försöka hålla ut ett helt avsnitt. Jag håller tummarna för mej själv.
Det här är nog en av dom vettigaste videorna som finns på YouTube. Jag befaller alla som läser det här inlägget att kolla på videon nedanför. Det är inte världens bästa kvalite, men det är huvudsaken att ni hör vad hon säger. Se, lyssna och tänk över erat miljöansvar.
Mötet på AF gick väldigt bra. Hon tyckte att mitt CV såg bra ut förutom några små saker, hon var lite smått fascinerad över att vi hade haft så mycket praktik under gymnasiet. Jag ska ändra om lite i själva "upplägget" av CV:n, flytta nån punkt dit och en annan dit. Ja, ni fattar. Så nu har jag fått i uppgift att börja skriva ett personligt brev till mötet nästa vecka. Någon som har lust att skriva ett personligt brev åt mej? Fast då blir det ju inte särskilt personligt, min plan om att fuska sket sej direkt. Hehe. Jag skulle även börja kolla upp praktikplatser, någon som har förslag på en bra praktikplats? Här på byn finns det inte särskilt mycket. Jag tror jag ska kolla efter praktik i Sollefteå och Östersund. Till Sollefteå och Östersund går det att pendla med buss, dock är det extremt drygt att pendla till Östersund. Men jag överlever nog det om jag får praktik i stan. Om inte annat får jag leta rätt på en trevlig parkbänk att sova på. Ni som bor i stan, finns det något ställe där man kan bo, med en hund, billigt? Jag hade tänkt att Jack får följa med till stan och bo med mej under praktiken i så fall. Det är lite elakt att bara lämna alla hundar hemma med mamma, det räcker med att jag måste dumpa Wilma hemma eftersom det inte går att lämna henne ensam. Aja, boende får bli en senare fråga. Det känns lite onödigt att leta någonstans att bo innan jag ens har fått praktik.
Nu ska jag kladda ner dom sista, ack så hatade, raderna på mitt CV och skicka in det till min jobbcoach. Sen klockan 14 har jag möte med hon och då ska vi gå igenom mitt CV och börja prata om personligt brev. Jag kan redan nu säga att jag inte längtar till det personliga brevet, jag skyr det lika mycket som CV. Men men, det måste ju göras. Det är bara att knipa ihop och försöka att inte självantända när jag skriver det. Önska mej lycka till med det. Nej, plikten kallar. Jag har beslutat mej för att belöna mej själv med lite Sims när CV:et är färdigt.
Vem är jag då?
Olof heter jag och är för tillfället 23 år. Jag bor i en liten by som heter Bispgården, om ni inte vet vart det ligger så är det helt i sin ordning.
I lägenheten bor även mina hundar Jackson & Spike, även katten Judith huserar här.
På dagarna jobbar jag på Ica och byns pappershandel, och där trivs jag utomordentligt bra. :)
Jag är även oberoende Herbalife distributör och jobbar med det på sidan av Ica & pappershandeln.
Dom timmar på dagen som inte fylls av jobb och hundpromenader spenderar jag gärna framför tvn. Ni förstår, jag är nämligen en liten tv-serie nörd av stora mått.
Nu tror jag att jag har lyckats beskriva mej själv, men är det något ni undrar över så tveka inte att fråga. Lämna en kommentar eller skicka ett mejl. :)
